RSS

Shopping och utvärdering av diverse öl

03 Dec

Förutom några timmar i skolan har dagen bjudit på en försenad systembolaget-runda. I lördags var det nämligen första december och en brokig skara öl släpptes på bolaget. Många rariteter och godbitar gick åt med en oroande hastighet. Som tur var fanns några flaskor kvar till mig denna snöiga måndag.

;

Skrev i förra inlägget att en redogörelse för några av årets julöl skulle dyka upp här på bloggen under veckan. Lika bra att få tummen ur arslet och plita ner vad som skrivas skall. Läs och ta del av ett par flödande fullträffar!

För drygt en vecka sedan genomförde jag och Carl en lättsam öl-provning efter en mycket god middag. Med hungern utplånad av kombinationen potatisgratäng, färsbiffar och rödvinssås högg vi mycket nyfikna in på sju olika öl:

  1. Nr: 11320, Oppigårds Winter Ale, Oppigårds Bryggeri AB, Sverige, 500ml, 26.50kr
  2. Nr: 11301, Sleepy Bulldog Winter Ale, Gotlands Bryggeri, Sverige, 330ml, 18.80kr
  3. Nr: 11332, Hibernation Ale, Great Divide Brewing Co, USA, 355ml, 29.90kr
  4. Nr: 11347, Mohawk Whiteout Stout, Gamla Slottskällans Bryggeri, Sverige, 500ml, 34.90kr
  5. Nr: 11346, Mohawk Blizzard Imperial Porter, De Proef Brouwerij, Belgien, 330ml, 29.70kr
  6. Nr: 11304, Sigtuna Midvinterblot 2012, Sigtuna Brygghus, Sverige, 330ml, 22.90kr
  7. Nr: 11322, S:t Eriks Julporter, S:t Eriks Bryggeri, Sverige, 330ml, 21.90kr

En ganska omfattande lista som vid förtäring kräver att kroppen är välfödd och uppvätskad. Dessutom måste en rejäl dos tid tagas i anspråk för själva inmundigandet. Annars finns risk för att upplevelsen försämras relaterat till avtrubbad sinnesnärvaro. Vi delade in provningen i två omgångar, först de något lättare dryckerna och avslutningsvis de något tyngre. Med andra ord: ale först och porter/stout därefter.

Featherweight

Oppigårds Winter Ale

Oppigårds, som hör hemma i Ingvallsbenning strax utanför Hedemora, levererar återigen en riktig höjdare lagom till jul. Denna öl bryggdes första gången år 2004 och har sedan dess genomgått en rad förändringar, både vad gäller jäst, malt och humle. Produkten som vi i år har äran att inhandla och avnjuta är välbalanserad och elegant. Dock saknar den förmågan att utmärka sig och enligt mig är den något för ”snäll” för att vara en fullbordad julöl. Utan julölsstämpeln är det dock en klockren fullträff.

Sleepy Bulldog Winter Ale

I denna gotlänning låter bryggmästaren Spendrup en fyllig maltighet gifta sig med humlens uppstudsighet på ett omvälvande maner. Drycken skulle kunna sägas vara en blandning av en riktigt maltig ale och en humlestinn IPA. Kanske inte den mest exakta beskrivning, men en fingervisning om varthän denna spännande kreation tar vägen. Ett julöl som helt klart utmärker sig och samtidigt håller hög klass.

Hibernation Ale

1994 grundades Great Divide Brewing Company (GDBC). 1995 gjorde de den första upplagan av Hibernation Ale. Två år senare tog ölen hem guldet i klassen ”Strong Ale/ English-Style Old Ale” på Great American Beer Festival. En festival där nästan 500 bryggerier visar upp sig och där besöksantalet ligger runt 50 000.Hibernation Ale är med andra ord en rejäl framgångssaga. Trots att om prisbelönta GDBC har framställt bättre öl, så vill jag slå ett slag för denna robusta vintervärmare. Den är stor, stark, obarmhärtig och len på samma gång. Kort sagt, en utomordentlig vän under vinterns allra mörkaste stunder. Tar utan tvekan hem titeln i fjädervikt-klassen!

Heavyweight

Mohawk Whiteout Stout

En dov och fyllig öl där alkoholen maskerats alldeles lagom och där lockande smaker med söt karaktär spelar i bakgrunden av en i övrigt riktigt bra stout. I stort sett det enda jag har att klaga på vad gäller detta mästerverk är förpackningen. 1/2 liter. Verkligen? 33 centiliter känns mer brukligt för denna fulltankade bjässe.

Mohawk Blizzard Imperial Porter

Skulle kunna ses som lillebrodern till den fulltankade bjässen ovan. Något snällare och dessutom förpassad till trettiotrecentiliters-flaska. Ett bra val för denna skapelse. Ölen är dock allt annat än ordinär. Den är bryggd på 10 maltstorter, 8 typer av humle, mörkt rörsocker och honung. Slutprodukten är ett gediget verk där kraft möter finmotorik och där beska möter sötma i en högst välregisserad akt. Köp och spara!

Sigtuna Midvinterblot 2012

När vi smakar på denna inser vi vårt misstag. Det känns som att dricka en burk rumstempererad coca cola light efter iskall burk riktig coca cola. Inte för att Midvinterblot på något sätt skulle vara sämre än tidigare tungviktare (som i exemplet med colan), utan för att den känns betydligt ”lugnare” i sin framtoning. Detta är en snäll och förlåtande imperial porter med bra balans. Kanske är det mixen av malt (pilsner, choklad, karamell och havre) och tillskottet av muskovadosocker som gör den så harmonisk. Kan bli en riktig dyrgrip med några år på nacken!

S:t Eriks Julporter

Om Midvinterblot kändes ”klen” jämfört med Mohawk-ölen så är det här snäppet värre. Midvinterblot är trots allt en rejäl porter med kraft och karaktär, något som denna dryck till stor del saknar. Detta är visserligen en bedömning gjord efter att kroppens alla sinnen blivit aningen slöa av de föregående sex ölen. Men ändå. Känns knappt som en porter. Snudd på lika lättdrucken som en iskall lager efter en dag på stranden. Orättvis startposition som jag tror påverkar intrycket, men denna öl förtjänar inte samma beröm som kollegorna i tungviktsklassen.

;

20121203-195135.jpg

20121203-195156.jpg

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på december 3, 2012 i Religiös åskådning

 

Etiketter: , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: